laughing it all off in your face.


Jag förstår inte hur det kan få mig att äcklas så mycket som det ändå gör.
Att hon är någon jag inte klarar av, det har vi ngo alla förstått.
men nu, nu känns det som det inte borde va så big deal. men visst,
jag vill inte att någon jag tyr om ska smutsas ner, av någon som hon.
Nu är det ju så att han redan är ner smutsat´d, något så in i. jag klarar knappt av o kolla på honom. ush jag tycker det är så hgemskt egentligen, då hgan ändå har varit den personen i mitt liv som betytt mest. helt jävla ärligt. utan honom skulle jag absolut inte klarat mig så bra som jag gjort. och nu, fan han får inte gå ner i skiten. han söger detsamma om mig, att jag går ner i skiten. men jag är nöjd. men det är han inte, det säger han - det märker man. men vad kan jag göra? om han ljuger för mig, undanhåller massa saker. inte fan kan ja göra något. jag känner mig så värdelös. obetydlig, jag vet att han älskar mig - ohja. men han tänker ju inte. visst nu har han väll ingen anledning till o tänka på mig länge, eller vad jag känner men ändå. lite ?  ja tänker på det. ja vill inte att han ska må dåligt. så  därför beter jag mig ändå på ett sätt så länge ja vet atthan kan få reda p ådet o tycka det är jobbigt. men nej, dom säger att ja borde bli bättre på o tänka p åmig själv. det gör ja, åh jag är så glad att jag har min kära. jag är sjukt lycklig med honom nu, men vissa grejjer går inte att göra något åt. och det är väll det som fastnar o tuggar sig kvar, tills känslorna hänger som slasor i bröstet på mig . Gah! men jaja, sen oxå. funderar jag på  om vårat förhållande är som det ska, jag menar. är det bra? Jag säger att jag älskar honom, men när vi ses. då är det mest irritation eller suckande. jag vet inte varför. men jag tål typ inte människan ibland. fast ändå så skulle jag aldrig vilja vara utan honom. hur funkar det egentligen ? fast efter vad som hänt o hur det är nu, så känner ja verkligen inte att ja behöver honom som jag gjrode förr. vi har tpy inte setts alls. men det gör mig tpy ingenting..  det känns lixom inte fel.
ett beroende känns det som. man vet att man behöver det men man vet inte riktigt varför.

äh. nu har jag ingen koll igen. men äsh. det är skönt o ha ut sig en liten del av trisseltrasslet.

RSS 2.0